Att berätta vad man egentligen är rädd för är kanske inte något man delar med sig av offentligt, men okej, jag ska göra ett försök. Alla har vi våra små rädslor som för det mesta brukar vara småkryp, spindlar, äckliga saker, ormar, ja you name it. Men är det egentligen allt du är rädd för?

Mitt svar kommer bli nej. Jag är rädd för mycket mer än så.

Jag är livrädd för döden, jag är en aning skraj för kärlek, jag är enormt rädd för tillit, jag är lite smårädd för att bli lämnad, jag är semiskraj för framtiden, jag är halvt om halvt rädd för att jag aldrig kommer bli tillräckligt bra för någon.

Men jag kan inte gå runt och vara rädd, inte ens semiskraj. Vad vore livet då? Det finns en mening med allt och även om det inte kanske blir som man tänkt så kommer det tills slut att bli hur bra som helst! Jag lovar!